Dikter

Innersta rummet

Det osynliga mörkret sluter sig omkring mig

ångestens taggar vänder sig inåt

ensam i rummet

mina vänner ser mitt skal

dom hör inte mitt tysta rop

paniken är total


Åren passerar med skonsam läkning

det osynliga mörkret har skingrats

ensam i mörkret

vännerna ser

dom tysta ropen har tystnat

livet strålar igen


Kommentarer   

 
#4 Anette Rosenberg 2009-04-07 19:52
Tack Harriet för din uppskattning.
Citera
 
 
#3 Harriet Gullin 2009-04-06 11:49
Så här är ju livet, i alla fall mitt man kastas upp och ner i olika sinnesstämninga r beroende på vad som händer i vardagen.
Ibland kan det kännas som om man har ett inre och ett yttre liv och så är det antagligen. Du har skildrat det mycket bra.:-)
Citera
 
 
#2 Anette Rosenberg 2009-04-05 23:40
Tack själv, Ann, det känns bra att kunna skänka ett litet hopp.
Citera
 
 
#1 Ann Bolinder 2009-04-05 15:17
Du inger hopp! Tack för det, Anette!
Citera
 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information