Kortprosa

Innan tiden var slut

clockJag saknar dina ord och icke ord. Inte för att jag inte hade klarat mig utan dem, utan för att de betydde något. För att jag klarade mig bättre efter att du sagt och inte sagt dem.

Jag saknar din uppmuntran och ditt stöd. Andetag som omfamnade mig, talade om att jag var värdefull. Gester som visade mig vägen, hur bra livet kan vara.

Jag saknar ditt leende, speciellt när syntes i hela din kropp. Saknar längtan efter att röra vid det, fast jag vet att det var en omöjlighet.

Jag saknar allt det där som var, även fast det kunde vara hemskt då. För att jag vill ha dig kvar, även när det är dags att gå.

Men vi lever våra egna liv

med eller utan band till varandra

följer inte varandras krig

men kanske minns tiden

innan tiden var slut

 

© Linnéa Östlund

Kommentarer   

 
#4 Harriet Gullin 2010-09-16 17:35
Härligt skrivet!

Harriet:D
Citera
 
 
#3 Linnea Östlund 2010-09-16 02:34
Tack så mycket för era ord.
Citera
 
 
#2 Anette Rosenberg 2010-09-16 02:11
Linnéa,en text fylld av längtan och saknad. Känslosamt!
Citera
 
 
#1 Ethel Hedström 2010-09-15 18:25
Vackert. Vemodigt och hoppfullt på samma gång, Linnéa. Fint. Läste två gånger, speciellt första stycket fick jag tänka efter ordentligt.
Citera
 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information