Kortprosa

Ingen vind i glaskupa

Ingen vind i glaskupa

ImageHan "fångar daggdroppen och speglar kosmos". I rymdmaran Aniara är daggdroppen en golgonder, ett slags rymdskepp, svirrande omkring i ett kliniskt och intetsägande kosmos.103 sånger om 8000 människor i en omgivning med glasartad blick. Aniaras belägenhet på det astrala havet gör att Harry Martinsons idé om alienation, rotlöshet och utsatthet kommer till sitt klaraste uttryck. Resan går mot Lyrans stjärnbild där ingen återvändo finns.

Hos Miman, en teveskärmsliknande tingest, flödar inte bara naturen, minnet och mysteriet utan också outhärdliga sekvenser av destruktivitet. Jorden har lämnats blödande i en atombombsliknande krevad. Isagel eller Isis övertar Mimans plågade själ, men bryts i sin tur ner till intet.

Det går ingen vind genom Aniaras glaskupa. Isigheten inombords breder ut sig allt mer. För att till slut uppslukas av den gigantiska isigheten utanför. Det enda som blir kvar är en febersyn. En glödande pupill ljusår ifrån. Kanske från en kärnklyvningsprocess. Kanske en celest gest som aldrig kommer vår besättning till del.

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information