Dikter

I förskingringen

I mig såg hon sina egna

ögonblick samlas

katalogiseras och dras med i


stora rotlösheten


hän över skogar

ropen och skratten

allt hon tillhörde


ett sorts efterskörd


blev till hoppandes

mellan tuvor i ständig rörelse

med andra ögon seende


det andra ögonblicket


sökte mig åter med blicken

såg sig själv

uppgå i det ogripbara


mellan förr och nu

Kommentarer   

 
#1 Harriet Gullin 2009-03-04 10:55
Tyckte om den. Såg sig själv uppgå i det ogripbara mellan förr och nu. Det kändes som att man helt plötsligt upplever hela existensen samtidigt!
Citera
 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information