Dikter

I din grav

Jag föll genom marken, ner i din grav.

Som avgrundens käftar, svalde du mig som ett hav.

 

Levandebegravd försöker jag gräva mig upp,

men mina händer blöder från att redan grävt ner mig för djupt.

 

I din kista ligger jag nu,

i väntat på att du ska släppa mig ut.

 

© Tobias Myrbakk

Kommentarer   

 
#1 Anette Rosenberg 2010-09-02 23:18
Tobias, i nuet levandebegravd en tanke som får mig att rysa.
Fångad av mörka tankar med ångesten som inte vill släppa sitt grepp, är min tolkning av texten. Bra skrivet!
Citera
 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information