Kortprosa

Hösten brinner

fluttfaglarHösten brinner. Fåglarna har redan flytt septembers kyla och trista regn, och himlen är tom. Tranornas och gässens avskedsrop väckte vemod. Farväl! Farväl! Nu är oktober och träden exploderar i färger, som i protest mot en stundande oundviklig död. Eller bör man kalla den sömn? Höstens frukter tycks ge löften. Deras rikedom är svaret på en skaparkraft som nu kräver vila.

Mörkret kryper allt närmare. Tid finns för lugn och eftertanke. Men må den dystert lagda inte falla i grubbel och vanmakt nu.

Så var då allt om hösten sagt och med ett rytande sliter vinden till sig lönnens sista klädnad.

 © Ann Bolinder

Kommentarer   

 
#1 Anette Rosenberg 2010-10-12 21:11
Ann, gillar den lite vemodiga tonen i din text. Avslutningen "med ett rytande sliter vinden till sig lönnens sista klädnad" vackert bildspråk!
Citera
 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information