Dikter

hostlov_copyHöst

Jag går i skogen

som nu förvandlas

ett löv faller

på mitt huvud

Tar det i min hand

ser på det:

Du har varit grön

prytt våra liv

nu är du gul

snart syns du inte mer

snön kommer att täcka dig

och ge nya livskrafter

 

Kommentarer   

 
#2 Sari Vettenranta 2009-09-21 12:43
Jag vet inte varför jag börjar le när jag läser den här dikten ;-) Den är väldigt fin i tonen, men det låter en aning humoristisk att det stackars lilla bräckliga lövet faller på mannens huvud som vräker ur sig ngt så brutalt "en gång var du grön och vacker – men snart är du borta och glömd".
Bra !
Citera
 
 
#1 Anette Rosenberg 2009-09-18 23:37
Jag kan känna höstens intåg i din text och på ett fyndigt sätt fick du med hela förmultningspro cessen också. Bra!
Citera
 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information