Kortprosa

Detaljer

Kategori: Kortprosa

Publicerad måndag, 03 maj 2010 15:00

Skriven av Inger IMSE Segerstedt

Träffar: 490

Hjärnspöket

Sömndegen låg kvar som en suddig hinna i mina ögon. Jag blinkade och nöjde mig med det. Hjärnan vaknade till liv. Lika sakta som hela den övriga kroppen. Men jag hade ingen brådska. Vad skulle det tjäna till? Vad skulle jag skynda fram som en galning för?

För länge sedan hade jag kommit fram till att det inte är någon mening att hasta fram genom livet. Kanske kan man säga att jag blivit vis av skadan.

Den enda gången som jag verkligen hade bråttom ledde inte till något bra alls. Äktenskapet med Börje var en katastrof fortare än någon kan ana. Från en trånande vacker yngling blev han en tråkig gnällspik så fort han fått av mig trosorna och stillat sin hunger.  Däremot borde jag nog ha skyndat på skilsmässan, det håller jag med om. Men säg den regel som saknar ett undantag?

Nu råder jag över min egen tid och min egen kropp. Om man bortser från Hjärnan vill säga. Om jag vill dricka mitt morgonkaffe klockan sex eller klockan sju spelar ingen roll. Ingen roll alls. Enda orosmolnet på min fria himmel är dessa tankar som pockar på. Aldrig vilar min vakna Hjärna. Som om den var ämnad att utföra några stordåd!

Ni ska få ett exempel. Låt säga att en tanke dykt upp om, tja vad ska vi ta… Inlandsisen..? Ja det blir ett bra exempel.

Det hände för evigheter sedan och är inte speciellt intressant. Men vad bryr sig min Hjärna om det? Nej den mal på och letar efter onödiga svar. Svar som jag måste ta reda på för att få någon som helst lugn och ro. Då är det bara att masa sig iväg till biblioteket för att läsa på.

Har ni en aning om hur mycket det finns att läsa om Inlandsisen? Det har jag.

Medan jag lär mig om Inlandsisen och matar min hungriga Hjärna med information så håller den sig lugn. Men så fort den är fullmatad så dyker det upp något nytt. Därför gör jag mig ingen brådska. Varje kunskap får ta sin tid utan att jag skyndar mig.

Tänk hur det skulle bli om jag skulle leverera all information till min envisa Hjärna, i rödaste rappet? Antagligen skulle Hjärnan få storhetsvansinne och löpa amok.

Klokast är att hålla den lagom mätt! Eller lite småhungrig…

© Inger IMSE Segerstedt