Logga in/ut

Blogginlägg

Kortprosa

Hederspris i jultävlingen 2011: Jättebra

Roger Jervenheim
Detaljer
Kategori: Kortprosa
Publicerad måndag, 19 december 2011 11:00
Skriven av Roger Jervenheim
Träffar: 202
Sida 1 av 4

jattebra copyKajsa, vithårig och lite böjd, går i blommigt förkläde och dammar i vardagsrummet. I fönstret hänger en adventsstjärna som lyser med ett milt gult sken. Rummet domineras av en vit soffa framför vilken det står ett ovalt soffbord. Det finns tre klockor i rummet. Alla går olika.

Stillheten avbryts av att det ringer på ytterdörren. Kajsas huvud lyfts med ett ryck och hon ser bort mot dörren. Tvekande stoppar hon trasan i förklädsfickan, går genom hallen, vrider runt låsvredet och öppnar dörren några centimeter. Den späda handen håller hårt om dörrhandtaget. En hurtig röst ropar utifrån trapphuset.

”Hejsan Kajsa, det är syster Märta från vårdcentralen. Jag tänkte ta blodtryck och lite prover. Hur är det med dig?”

Ett öga och en del av ett ansikte är synligt i springan. Fingrarna som håller handtaget vitnar.

"Dåligt."

”Så, om du släpper handtaget kan jag komma in.”

Kajsa tvekar men tar till slut några steg bakåt. Märta kommer in, storvuxen och klädd i blått. Hon bär på en stor ryggsäck.

”Så fint du har det, välstädat.”

Kommentarer   

 
#5 Anette Rosenberg 2011-12-29 16:33
Roger, grattis till ditt fina hederpris! Bra skrivet!
Citera
 
 
#4 Ann-Sofie Lövqvist 2011-12-27 12:05
Sorgligt och komiskt på samma gång. Den gamla damens handlande är så uppfinningsrikt och så desperat. Jag tycker också att du fångar stressen hos sjuksköterskan, som har sitt tidsschema att hålla, men förmodligen innerst inne vet att många av hennes patienter är ensamma.
Citera
 
 
#3 Annah Boman 2011-12-20 16:07
Bra text! Ibland är sällskapet över en kopp kaffe viktigare för hälsan än att veta om blodtrycket ligger rätt! Bra skrivet dessutom!
Citera
 
 
#2 Eva Hellström 2011-12-19 11:45
Så sorgset och så uppfinningsrikt av den gamla. De behöver inte alltid vård och kontroller utan närhet och kärlek.
Citera
 
 
#1 Maj Mohrin 2011-12-19 11:26
Vilken bra text, den visar att alla medel är tillåtna för att få sällskap en stund. Jag påminner mig min dotter som för många år sen arbetade i hemtjänsten. En regnig dag besökte hon en dam som med alla medel försökte få henne att stanna kvar efter att hon hade utfört sina sysslor. Till slut kom hon iväg, men upptäckte att hon glömt sitt paraply kvar. Det visade sig att damen gömt hennes paraply för att hon skulle komma tillbaka.
Citera
 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information