Dikter

Grenverket snuddar marken

snohandTankar dröjer kvar

och i snötyngda grenar prövas kraften i själen

tunna frostiga skikt läggs samman

och tynger ner

alltmer

 

Dina ögon tonar svarta ur den mörkaste nyansen av granit

du hugger genom isblockets kristallväggar

och formar ditt frusna hjärta att känslokallt bulta i din kropp

 

Grenverket snuddar marken

min hand griper om stråets längtan

som brutit den tunna gnistrande skaren

håller hårt om

känner strået mjukna och sakta tina upp inuti min hand

jag sluter ögonen och håller andan

 

© Anette Rosenberg

 

Kommentarer   

 
#2 Anette Rosenberg 2010-01-17 23:05
Linnea, tack så hjärtligt för din fina kommentar. Jag blir jätteglad!
Citera
 
 
#1 Linnea Östlund 2010-01-16 19:05
En fin dikt. Jag gillar "formar ditt frusna hjärta att känslokallt bulta i din kropp" Det känns så lidelsefullt men ändå en bra beskrivning av någon som beter sig just känslokallt. De formar själv, väljer själv sin väg och måste själv välja vägen "tillbaka" igen... bra!
Citera
 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information