Humor
- Detaljer
- Kategori: Humor
- Publicerad onsdag, 15 april 2009 10:00
- Skriven av Harriet Gullin
- Träffar: 656
Genuin gentleman från Great Britain
Nu i vårtider kan temperaturen stiga innanför och utanför fönstret på Tullycross pensionat. 10-15 grader kan den mätas i vårsolen. Den solgula lilla trästugan med takpannor av enkupigt tegel ligger alldeles intill ån. Man kan se hägrar och änder, har man tur även bävrar längre upp i älven mot skogkanten. Naturen runt omkring bjuder en lugn och rofylld tillvaro med koltrastens melodier i luften.
På eftermiddagen i denna vårvärme anlände Herr och fru Britten. Hon smal och lång som en fura, han liten och korpulent med runda glasögon och hängslen. När det kommer engelsmän livar det upp det lilla pittoreska pensionatet. Genuint engelsktalande besökare är sällsynta i dessa sammanhang. De utstrålade en blyg och pryd stämning, så där som engelsmän kan göra och de följde troget med när jag visade runt.Försiktigt, långsamt och med noggrannhet bar de upp sina väskor till ovanvåningen. För ovanlighetens skull ville de ha frukost klockan 9. De flesta som kommer hit brukar ha lång väg att åka nästa dag och äter frukost i tidig otta. Skönt, då blir det lite sovmorgon för mig också.
Efter frukosten, när gästerna åkt, brukar jag ta itu med disken, städa och tvätta lakan. Men idag dröjde det längre än vanligt. Klockan blev både 11 och 12 innan de kom iväg. Irriterat tog jag trappan i två steg till deras rum. De hade bäddat. Allt var prydligt. Själv blir jag lika förvånad varje gång någon städat efter sig. I priset inkluderas att de slipper städa, annars är väl vistelsen lite bortkastad. Men någonting har de lämnat efter sig, det såg jag...
På lakanet en handskriven lite knölig lapp bredvid en stor våt fläck. På lappen står: “This is only water from my waterbottle, and not what you may think!”
Kommentarer
Det är ibland svårt att få ett bra slut på en berättelse men här har du lyckats!
Hälsningar, Berit
RSS-flöde för kommentarer på denna post