Humor

Faster Elsas julresa

Detaljer

Kategori: Humor

Publicerad tisdag, 27 november 2007 09:35

Skriven av Inger IMSE Segerstedt

Träffar: 1634

Faster Elsas julresa

 Rösten blev allt högre på andra sidan luren. Jag försökte att inte låta lika högt och argt. Det var ju trots allt snart jul.

– Men snälla söta Gunnel, det är klart att vi ska ställa upp. Men vi kan bara inte ta ledigt och hämta henne. Det är omöjligt helt enkelt. Tror du inte vi törs låta henne åka buss?

– Buss, är du galen hon skulle ju virra bort sig på en gång. Det är uteslutet. Någon måste följa henne. Men du vi får prata mer i morgon, nu ska jag och träna med kören. Hej då, lillebror.

– Hej då, jag ringer i morgon då. Luren åkte på lite hårdare än vanligt. Typiskt Gunnel, tänkte jag surt.

Nu skulle jag grubbla på det här hela natten och sova skitdåligt. Jäkla skit. Sabla jul med alla dessa förpliktelser. Men det är klart att faster Elsa ska slippa sitta ensam hela julen. Måste väl gå att ordna på något sätt.

På morgonen framför jag mitt dilemma för min älskade hustru. Hon lyfter inte ens blicken från tidningen utan säger som den självklaraste sak i världen.

– Har du ingen kollega, som kör till och från Östersund, som kan ta med henne i bilen?

– Det är ju en genialisk ide, Lena. Jag ska fråga Totte idag, han kör ju Östersund. Hur skulle jag klar mig utan dig?

– Antagligen uruselt. Nu måste jag rusa. kommer du hem i kväll?

– Tyvärr, jag ska till Kiruna så jag är hemma först i morgon. Puss på dej så länge.

Totte låt inte så glad över min förfrågan men när jag lovade att hjälpa honom med bygget av carporten så gav han med sig. Nu skulle jag bara ringa Gunnel så var det här problemet ur världen.

Trodde jag, ja.

– Menar du allvar? Ska vi skicka gumman som nåt jävla kolli? Gunnel övergick till falsett.

– Men herregud, syrran… Totte är en skitbra kille, det är lugna puckar. Han lovade hämta upp henne till och med. Om bara hemtjänsten ser till att hon är klar den tjugotredje. Det ska väl inte vara så svårt?

– Du får då ta det på ditt ansvar och så får du ta emot henne. Vi ska ju skjutsa hem henne så det är då inte mer än rätt.

– Givetvis. Då ringer jag och pratar med henne och hemtjänsten.
 
Arbetet fram till jul var mer hektiskt än någonsin. Jag var borta mer än hemma, ja, man kan nästan säga att jag bodde i bilen. Man kunde tro att varenda pryl i hela landet bytte plats. Faster Elsa hade jag inte ägnat en tanke sedan jag lämnat en lapp till Totte med hennes adress. Så jag blev mäkta förvånad när Tottes desperata röst knastrade fram i telefon.

– Anders, nu är det kris. Kärringen är borta!

– Vad då borta? Min puls ökade kännbart.

– Din faster för böveln. Jag stannade i Borlänge för att hämta ett paket, det tog högst fem minuter, och när jag kom tillbaka var sätet tomt! Jag har ju inte tid att leta efter henne. Totte var klart irriterad så nu var goda råd dyra.

– Ser du någon mer bil som är på väg mot Västerås?

– Klasse och Bengan står här bredvid. Jag snackar med dom, vi hörs.

Klick, linjen blev tyst. Svettpärlor letade sig fram lite överallt på min kropp och jag slet fram lathunden för telefonnummer till Klasse och Bengan. Upplevde att det var jäkligt långt från Ystad där jag just nu befann mig. Efter en evighet svarade Bengan.

– Hallo, Bengan i luren.

– Har Totte fått tag på dej?