Dikter

Ett sista leende

leendefadd i ljuset slokar hösten

och bleka guldtoner stänker ett sista leende

strutbräken, åkerfräken i koppartoner

somnar in

lagda under lågmälda strålar

 

virkade stammar

trotsar vindens ylande framfart

och sträcker i högmod upp sig mot mattad silversky

opal och rosa turmalin sänker kvällshimlen i dvala

där bergskammen står väderbiten fast i sin stenstod

och vägrar

att ens försöka dra på munnen

 

© Anette Rosenberg

Kommentarer   

 
#7 Anette Rosenberg 2010-11-15 21:48
Tack så hjärligt, Marja-Liisa och Ethel för fin respons på min text. Glad blir jag!
Citera
 
 
#6 Ethel Hedström 2010-11-15 09:41
Verkligen tjusigt, Anette! "Opal och rosa turmalin sänker kvällshimlen i dvala" - Vackert.
Citera
 
 
#5 marja-liisa koski 2010-11-14 23:56
Hej,
jag lever mig in i dikten. Vackert!
Kram! :-)
ML
Citera
 
 
#4 Anette Rosenberg 2010-11-13 18:33
Tack, Eva Marita Yvonne, Ann-Sofie och Alicja för era kommentarer. Det ger mig mer inspiration i skrivandet!
Jag håller med om att bilden till texten var väldigt passande. Tack också för den!
Citera
 
 
#3 Alicja Lappalainen 2010-11-13 18:22
Jag gillar :
"opal och rosa turmalin sänker kvällshimlen i dvala ..."
En vacker bild.:-)
Citera
 
 
#2 Ann-Sofie Lövqvist 2010-11-12 21:03
Fin och vacker dikt, Anette! Jag gillar särskilt frasen "virkade stammar" och bergskammen som vägrar dra på munnen. Och vilken kul bild du fick till din text.:-)
Citera
 
 
#1 Eva Marita Yvonne 2010-11-12 19:27
Så vackert dina ord lyser upp höstmörkret Anette! Njuter av dina målande beskrivningar.
Citera
 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information