Dikter

Det är då... just då

När orden inte räcker till
då tystnaden famlar
efter något att greppa
det är då... just då
du talar med kroppen
ljudlöst och febrilt
kämpar du frenetiskt
jag ser din kamp
det är då... just då
du blir så liten

När viljan inte finns
för lusten tagit slut
efter alla lögner
det är då... just då
jag lämnar dig

När jag stänger dörren
ser jag din gestalt
som stelnat apatiskt
det är då... just då
som du inser allt

Porten glider igen bakom mig
tårarna rinner sakta
saknaden känns redan
det är då... just då
jag vänder blad

– och börjar leva

© Inga-Britt Gustafsson

 

Kommentarer   

 
#4 Inga-Britt Gustafsson 2010-03-13 20:37
... mycket tack för era fina läsupplevelser, de värmer :-)
Citera
 
 
#3 Ethel Hedström 2010-03-13 18:55
Tycker om rytmen i texten, en fin läsupplevelse, Inga-Britt!
Citera
 
 
#2 Anette Rosenberg 2010-03-13 18:51
Inga-Britt en mycket känslosam text! Sista versen griper tag! Bra skrivet.
Citera
 
 
#1 Hanna Gustafsson 2010-03-11 12:44
Fint om de ögonblicken som känns som om de stannar tiden! Får mig att tänka på dikten "ibland liksom hejdar sig tiden ett slag.." men i egen tappning. Berörandet!
Citera
 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information