Dikter

Choklad

Chocolat! Hans mun är en katapult som skjuter tre smattrande

vitlöksdoftande stavelser tvärs över bordet

jag hinner inte ducka och inandas den unkna luften

av hans kväljande självgodhet

 

min svärmor nickar och jag förstår att han inte talar om desserten

utan om färgade människor som förstör fosterlandet

min tunga fryser fast med smak av blod och svärfar

och mina kinder dunkar blossande och feberheta

 

en kittling på halsen är en lugnande kyss från min man

när svärfar höjer vinglaset och vill skåla för ett

Frankrike med fransmän och jag och maken

sitter stilla och stirrar på den rödrutiga franska duken

 

min man, er son är invandrare i Sverige, glöm inte det, säger mitt jag

och ser svärfars glas bli tomt av feltempererat

rödvin som rinner från min hjässa i rännilar på halsen

som huttrar av den plötsliga, oväntade kylan

 

sverigedemokraterna

Front National som jag inte trodde kunde drabba Sverige

svärföräldrar som frös ut mig för att jag inte höll med

nu är de här och minnet av vinets kyla på min kropp

för tjugo år sedan gör mig nykter och stridslysten

 

© Kerstin Furbo

Kommentarer   

 
#2 Anette Rosenberg 2010-10-16 23:58
Kerstin,en mycket bra text!
Citera
 
 
#1 Iréne S Räisänen 2010-10-15 13:14
Politisk dikt när den är som bäst.
Citera
 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information