Och att skriva bara för att skriva
för att få det på papper
allt det som känns
och gör ont
Att åka bil i timmar
bort
iväg
åka längre än planerat och
tänka på alla ord som borde ha sagts eller ord som inte alls
passade in men som sades
och som sårade
och det var aldrig meningen att såra dig, mamma. 
Och att sitta på en brygga
vid en sjö och dricka billigt lådvin och
minnas
rita konturer av det som var och av det som finns nu.
Och där hav möter himmel tror jag att du finns. 
Det är samtal med alldeles för många ord och
musik med passande texter och
kanske passar det in.
Just nu.
Det var frågor som aldrig ställdes 
drömmar som du lämnade kvar och
det är minnen.
I januari.

Och det är att ta farväl
fast man inte vill
eller hann
eller ens hade en tanke på att det skulle kunna ske.
Just då.

Och jag saknar dig.
Saknar.