Aktuellt: SkrivarSidans dikttävling, Diktkurs (start 5/6), Novellkurs (start 5/6)Varje medlem har en egen blogg på SkrivarSidan. Välkommen att läsa och kommentar!
Är ett roligt uttryck.
Tilltalar min fantasi.
Jag tänker mig att sitta längst uppe på ett ax och gunga hit och dit i vinden.
Klamrar
Är ett roligt uttryck.
Tilltalar min fantasi.
Jag tänker mig att sitta längst uppe på ett ax och gunga hit och dit i vinden.
Klamrar
Mardrömmar. Mardrömmar.
Ibland blir jag galen!
Nej, det var en sanning med modifikation...
Nu för tiden blir jag ofta galen.
Just det ja -
ni gissade helt rätt!
Jag tänker på sjukhusinterna ord.
Alltså dessa versalt förkortade termer
som vårdsvängen svänger sig med.
Förväntas det verkligen av oss patienter att vi ska veta vad som menas med dessa bokstavsförkortningar?
Om man känner det angeläget att som patient ta kontakt med vederbörande ansvariga och försöker leta sig fram via nät och telefonkatalog, så drabbas man lätt av nya symtom.
Helt andra än de man redan hade...
Nu kliar det som f-n i hårbotten.
Och på armarna.
Under fötterna.
Bläddrar mig fram och läser.
VÖL: Öhhh....hmm.....vad sjuttsingen är det då? Hans var det, ja.
VEC: Jaha....Lena hette hon i alla fall.
Okej då. Men ska jag verkligen ringa dit? Njää, bäst att kolla med avdelningen först.
Det var ju lätt, jag vet ju var jag låg inne för blodtransfusionen.
*Ring, ring, ring, ring.......o.s.v*
- Hallå?! svarade en stressad och ängslig röst efter trettiofyra signaler.
- Hej, det här är Ewa Rateitschak Ärlevall. Jag låg inne hos er ....blablabla.....och nu vill jag......blablabla.......blablabla.......skulle det vara möjligt att få prata med nån ansvarig läkare som haft hand om mig?
- Då måste du ringa och beställa telefontid.
- Jaha, men då vill jag gärna göra det, vem ska jag prata med om det då?
- Jag kopplar dig till en sekreterare så får ni göra upp om en tid.
- Men så bra! * tyst morr*
Lång tystnad. Lååååååång tystnad. Väldigt lång tystnad.
Sem hörde jag något som lät misstänkt likt ett tåg som slamrade längs en räls.
Har jag blivit kopplad till SJ?
- Hallå?
En mild och god röst svarade i andra ändan. Herregud, hon lät som min bästa väninna! Jag blev för en sekund ganska förvirrad - inte minst efter den långa väntan då jag låtit tankarna gå hit och dit.
- Ja, men hej, jag trodde jag blivit bortkopplad för jag hörde nåt som lät som ett tåg!
- Nääe....skrattade hon i andra änden...det är bara min skrivare som går här.
- Jaha, harklade jag mig. JO, det är så här. Blablabla......blablabla.
- Okej, du låg alltså inne på KAVA förstår jag.
- Eehh, jaa, så hette det, ja.
- Jag ska fixa fram telefonnumret till GA. Det är bäst om du ringer dit själv, så får du veta vilken plats du har fått i kön efter remissen.
- GA - vad står det för då? Gastronomisk Avföring???
- Nej, inte GA utan GEA! Vilka svåra frågor du ställer!
- Öhh..........JAHA! Men jag vill i alla fall också beställa telefontid hos en läkare.
- Jaså, det vill du....
- Ja, det vill jag!
- Då kommer doktor Halloumi att ringa dig imorgon efter klockan 16.00.
(Nää......han hette inte så - men nästan)
- Bara en fråga till....hur länge måste jag sitta och vänta vid telefonen?
- Från klockan 16.00 till 18.00....ungefär...
- Det ska väl gå bra..... *suck*
(Men ringde osten?
Nähä. Inte alls!!!!
OM jag får tag i honom ska jag strimla hans hud i flagor och strö på potatisgratängen - som han själv får äta upp)
Ringer GEA.
Börjar lära mig nu.
Dutti hund!
*Ring, ring, ring*
Nån svarar - yippee!!
- Du har kommit till mottagningen för gasteroskopal kapselenteroskopi. Det finns ingen som kan svara just nu...blablabla......blablabla...
Ja, det fattades väl bara nåt sånt, men lättnaden spred sig ändå likt ett leende i min kropp.
Inte över det knappbehändiga automatiska svaret.....men
har jag tidigare lyckats svälja en påstridig puffadder och fått känna på den svarta mambans oregerliga gifttaggar, då blir det väl hur enkelt som helst att inmundiga en sketen liten dyngbagge med inmonterad kapselkamera.
Väl...
Om inte mitt magbråck lägger hinder ivägen.
Ska jag nu behöva oroa mig för det också??
Nää. det tar vi senare i en annan blogg.
Jag ska äntligen bli astronaut!
Ibland blir jag galen!
Nej, det var en sanning med modifikation...
Nu för tiden blir jag ofta galen.
Just det ja -
ni gissade helt rätt!
Jag tänker på sjukhusinterna ord.
Alltså dessa versalt förkortade termer
som vårdsvängen svänger sig med.
Förväntas det verkligen av oss patienter att vi ska veta vad som menas med dessa bokstavsförkortningar?
Om man känner det angeläget att som patient ta kontakt med vederbörande ansvariga och försöker leta sig fram via nät och telefonkatalog, så drabbas man lätt av nya symtom.
Helt andra än de man redan hade...
Nu kliar det som f-n i hårbotten.
Och på armarna.
Under fötterna.
Bläddrar mig fram och läser.
VÖL: Öhhh....hmm.....vad sjuttsingen är det då? Hans var det, ja.
VEC: Jaha....Lena hette hon i alla fall.
Okej då. Men ska jag verkligen ringa dit? Njää, bäst att kolla med avdelningen först.
Det var ju lätt, jag vet ju var jag låg inne för blodtransfusionen.
*Ring, ring, ring, ring.......o.s.v*
- Hallå?! svarade en stressad och ängslig röst efter trettiofyra signaler.
- Hej, det här är Ewa Rateitschak Ärlevall. Jag låg inne hos er ....blablabla.....och nu vill jag......blablabla.......blablabla.......skulle det vara möjligt att få prata med nån ansvarig läkare som haft hand om mig?
- Då måste du ringa och beställa telefontid.
- Jaha, men då vill jag gärna göra det, vem ska jag prata med om det då?
- Jag kopplar dig till en sekreterare så får ni göra upp om en tid.
- Men så bra! * tyst morr*
Lång tystnad. Lååååååång tystnad. Väldigt lång tystnad.
Sem hörde jag något som lät misstänkt likt ett tåg som slamrade längs en räls.
Har jag blivit kopplad till SJ?
- Hallå?
En mild och god röst svarade i andra ändan. Herregud, hon lät som min bästa väninna! Jag blev för en sekund ganska förvirrad - inte minst efter den långa väntan då jag låtit tankarna gå hit och dit.
- Ja, men hej, jag trodde jag blivit bortkopplad för jag hörde nåt som lät som ett tåg!
- Nääe....skrattade hon i andra änden...det är bara min skrivare som går här.
- Jaha, harklade jag mig. JO, det är så här. Blablabla......blablabla.
- Okej, du låg alltså inne på KAVA förstår jag.
- Eehh, jaa, så hette det, ja.
- Jag ska fixa fram telefonnumret till GA. Det är bäst om du ringer dit själv, så får du veta vilken plats du har fått i kön efter remissen.
- GA - vad står det för då? Gastronomisk Avföring???
- Nej, inte GA utan GEA! Vilka svåra frågor du ställer!
- Öhh..........JAHA! Men jag vill i alla fall också beställa telefontid hos en läkare.
- Jaså, det vill du....
- Ja, det vill jag!
- Då kommer doktor Halloumi att ringa dig imorgon efter klockan 16.00.
(Nää......han hette inte så - men nästan)
- Bara en fråga till....hur länge måste jag sitta och vänta vid telefonen?
- Från klockan 16.00 till 18.00....ungefär...
- Det ska väl gå bra..... *suck*
(Men ringde osten?
Nähä. Inte alls!!!!
OM jag får tag i honom ska jag strimla hans hud i flagor och strö på potatisgratängen - som han själv får äta upp)
Ringer GEA.
Börjar lära mig nu.
Dutti hund!
*Ring, ring, ring*
Nån svarar - yippee!!
- Du har kommit till mottagningen för gasteroskopal kapselenteroskopi. Det finns ingen som kan svara just nu...blablabla......blablabla...
Ja, det fattades väl bara nåt sånt, men lättnaden spred sig ändå likt ett leende i min kropp.
Inte över det knappbehändiga automatiska svaret.....men
har jag tidigare lyckats svälja en påstridig puffadder och fått känna på den svarta mambans oregerliga gifttaggar, då blir det väl hur enkelt som helst att inmundiga en sketen liten dyngbagge med inmonterad kapselkamera.
Väl...
Om inte mitt magbråck lägger hinder ivägen.
Ska jag nu behöva oroa mig för det också??
Nää. det tar vi senare i en annan blogg.
Jag ska äntligen bli astronaut!
- Hej mamma, det är Ewa. Hur har du det idag?
- Jorå, jag äter nötter.
- Fast det hörs inte att du tuggar...
- Nää, det är en liten nöt.
- Hur har du haft det då?
- Jag har fått fotvård. Taggar: Otaggad
- Hej mamma, det är Ewa. Hur har du det idag?
- Jorå, jag äter nötter.
- Fast det hörs inte att du tuggar...
- Nää, det är en liten nöt.
- Hur har du haft det då?
- Jag har fått fotvård. Taggar: Otaggad
Vintern 1986 separerade jag från min stora ungdomskärlek.
Vi träffades när jag var 18 och han 20.
Levde tillsammans i 15 år.
Jag flyttade hastigt och lustigt (?) tillfälligtvis, till en väns lägenhet i centrala Göteborg.
Han var musiker i Göteborgs Symfoniker.
De skulle på världsturné.
En lång turné som skulle vara i två månader.
Vem skulle ta hand om hans katt?
Vintern 1986 separerade jag från min stora ungdomskärlek.
Vi träffades när jag var 18 och han 20.
Levde tillsammans i 15 år.
Jag flyttade hastigt och lustigt (?) tillfälligtvis, till en väns lägenhet i centrala Göteborg.
Han var musiker i Göteborgs Symfoniker.
De skulle på världsturné.
En lång turné som skulle vara i två månader.
Vem skulle ta hand om hans katt?
Minst en.
Helst flera.
En stark impuls gjorde att jag ville ringa min mor omedelbart
Minst en.
Helst flera.
En stark impuls gjorde att jag ville ringa min mor omedelbart
Tänk, jag har börjat styrketräna igen!
Det var länge sedan nu. Närmare bestämt på 80-talet, då jag flitigt besökte en lokal i Göteborg. Lokalens namn var "Jupiter". Det blinkade jag varmt
Tänk, jag har börjat styrketräna igen!
Det var länge sedan nu. Närmare bestämt på 80-talet, då jag flitigt besökte en lokal i Göteborg. Lokalens namn var "Jupiter". Det blinkade jag varmt
Är man lycklig kattägare så får man finna sig i att utgifterna inte bara handlar om matinköp. Vaccinationer, avmaskningstabletter, fästingpreparat och annat smått och gott tillkommer alltid. För att inte tala om veterinärkostnader...
Vår lilla kelgris måste vara född på en måndag.
Jag har visserligen inte kollat, men det borde jag ju göra.
Har väl aldrig sett maken till otursförföljd kissekatt!
Hon var tre år när vi köpte henne. Tandstenen följde med på köpet, så det var det första som fick åtgärdas.
På våren kom solen och värmen - därmed också huggormarna...
Vi bor i ett stenrikt område (ja, alltså fullt av klippor menar jag) och här finns massor av skrevor där ormarna trivs.
Så klart att hon blev biten! Och naturligtvis på en helg. Djur insjuknar aldrig vardagar, nämligen. Veterinärbesök - jouravgift.
Sen var det ormbett varje år. Alltid en lördag eller söndag. Jouravgift. Jajamen.
Så blev hon med böld på benet.
Akutavgift: 220:-
Grundavgift, smådjur: 420:-
Böld: 580:-
Moms: 305:-
Att betala: 1.525:-
Konstigt, de måste ha glömt avgiften för sedativet!
Efter ett par månader var det dags för ett fästingbett på ögonlockskanten vilket orsakade inflammation.
Att betala för undersökning + recept: 424:-
Sen tillkom ju salvan förstås...joo.
Och så var det då dags för det allra värsta. Analsäcksinflammation. Katten så ont hon hade! Det dröjde någon vecka innan vi upptäckte hennes svullnad. Hon är långhårig och det är inte alltid man tänker på att kika under svansen på sin katt.
Jag såg den ilskna rodnaden - men visste inte alls vad det kunde bero på.
Nu ska man ju inte döma människan efter utseendet, men veterinären såg ut som ett UFO och ett UFO var han. Började prata om höftledsoperationer när jag sa att hon hade svårt att hoppa upp - och att jag hittat en klump avföring med blod på. Jodå, man kunde kapa benet och sen stoppa in det i höftleden igen.
Jag såg ut som ett frågetecken. Jodå, symptomet kunde också bero på njurarna, att de sviktade. Då skulle hon få ligga med dropp hur länge som helst och bla,bla,bla. Han höll en lång föreläsning - som direkt taget ur veterinärhögskolans tjockaste kompendium om gingivit.
Jag började svettas i handflatorna och humöret sjönk förtvivlat neråt.
Vi fick lämna henne kvar - att hämtas senare på kvällen. Hade onda aningar. Det kändes inte alls rätt, bara FEL alltsammans.
Så kom hon hem till slut. Vinglig och omtöcknad raglade hon omkring.
Räkningen? Jodå, den följde med.
Diagnos: Symptom på sjudom u fastställd orsak, njure/uretär
Grundavgift smådjur: 420:-
Operation tandsten: 640:-
Blodprov intern: 250:-
Röntgen 1 bild: 480:-
0,35 ml Bimoxyl inj: 0,70:- (!)
Omvårdnadsarvode: 100:-
0,1 ml Antisedan: 4,80:-
Behandling: 144:-
Moms: 509,88
Att betala: 2.549:38
Inte blev hon bättre heller! Hon hade lika ont som förut. När jag upprepade gånger ringde till veterinärstationen och bad att få tala med UFOt - nää han hette ju inte så, så jag sa naturligtvis inte så - så var han aldrig där. Jag ville nämligen veta vad han hade tänkt att göra som nästa steg, då hon inte var bra. Den klantskallen hede inte ens tittat under svansen på henne!! En veterinär borde veta att det är det första man gör vid sådana besvär!
Nejdå, han ringde aldrig tillbaka. Det har han inte gjort än. Och det här hände för 5 år sen.
Så vad hände sen? Jo, vi besökte snabbt en annan veterinär. Hon ställde omedelbart diagnos och behandlade henne direkt, med oss närvarande i rummet.
Puh, äntligen en vettig människa!
Där såg fakturan ut så här - helt ospecificerad!
448:-
56:-
120:-
10,15
20:-
Moms förstås...163,54
Att betala: 818:-
Jamen det var ju riktigt billigt!
Och frisk blev hon också!
Sen fortsatte det med fästingbett, ormbett och så blev hon smittad med någon ögonhistoria av vår besökande strykarkatt kallad - P. Jamas.
Sen var det dags igen för bakdelen att åtgärdas. Jodå, en gång till.
Och - så nu igen. Igår. Så nu ska det matas metatabletter, jag menar cortison och antibiotika ett tag framöver.
Är ni intresserade av fakturans summa den här gången? Inte det?
Okej då.
Återkommer med mer information om läget nästa år, för nu har vi bestämt att analsäckarna ska opereras bort.
Undrar vad det kostar........
Är man lycklig kattägare så får man finna sig i att utgifterna inte bara handlar om matinköp. Vaccinationer, avmaskningstabletter, fästingpreparat och annat smått och gott tillkommer alltid. För att inte tala om veterinärkostnader...
Vår lilla kelgris måste vara född på en måndag.
Jag har visserligen inte kollat, men det borde jag ju göra.
Har väl aldrig sett maken till otursförföljd kissekatt!
Hon var tre år när vi köpte henne. Tandstenen följde med på köpet, så det var det första som fick åtgärdas.
På våren kom solen och värmen - därmed också huggormarna...
Vi bor i ett stenrikt område (ja, alltså fullt av klippor menar jag) och här finns massor av skrevor där ormarna trivs.
Så klart att hon blev biten! Och naturligtvis på en helg. Djur insjuknar aldrig vardagar, nämligen. Veterinärbesök - jouravgift.
Sen var det ormbett varje år. Alltid en lördag eller söndag. Jouravgift. Jajamen.
Så blev hon med böld på benet.
Akutavgift: 220:-
Grundavgift, smådjur: 420:-
Böld: 580:-
Moms: 305:-
Att betala: 1.525:-
Konstigt, de måste ha glömt avgiften för sedativet!
Efter ett par månader var det dags för ett fästingbett på ögonlockskanten vilket orsakade inflammation.
Att betala för undersökning + recept: 424:-
Sen tillkom ju salvan förstås...joo.
Och så var det då dags för det allra värsta. Analsäcksinflammation. Katten så ont hon hade! Det dröjde någon vecka innan vi upptäckte hennes svullnad. Hon är långhårig och det är inte alltid man tänker på att kika under svansen på sin katt.
Jag såg den ilskna rodnaden - men visste inte alls vad det kunde bero på.
Nu ska man ju inte döma människan efter utseendet, men veterinären såg ut som ett UFO och ett UFO var han. Började prata om höftledsoperationer när jag sa att hon hade svårt att hoppa upp - och att jag hittat en klump avföring med blod på. Jodå, man kunde kapa benet och sen stoppa in det i höftleden igen.
Jag såg ut som ett frågetecken. Jodå, symptomet kunde också bero på njurarna, att de sviktade. Då skulle hon få ligga med dropp hur länge som helst och bla,bla,bla. Han höll en lång föreläsning - som direkt taget ur veterinärhögskolans tjockaste kompendium om gingivit.
Jag började svettas i handflatorna och humöret sjönk förtvivlat neråt.
Vi fick lämna henne kvar - att hämtas senare på kvällen. Hade onda aningar. Det kändes inte alls rätt, bara FEL alltsammans.
Så kom hon hem till slut. Vinglig och omtöcknad raglade hon omkring.
Räkningen? Jodå, den följde med.
Diagnos: Symptom på sjudom u fastställd orsak, njure/uretär
Grundavgift smådjur: 420:-
Operation tandsten: 640:-
Blodprov intern: 250:-
Röntgen 1 bild: 480:-
0,35 ml Bimoxyl inj: 0,70:- (!)
Omvårdnadsarvode: 100:-
0,1 ml Antisedan: 4,80:-
Behandling: 144:-
Moms: 509,88
Att betala: 2.549:38
Inte blev hon bättre heller! Hon hade lika ont som förut. När jag upprepade gånger ringde till veterinärstationen och bad att få tala med UFOt - nää han hette ju inte så, så jag sa naturligtvis inte så - så var han aldrig där. Jag ville nämligen veta vad han hade tänkt att göra som nästa steg, då hon inte var bra. Den klantskallen hede inte ens tittat under svansen på henne!! En veterinär borde veta att det är det första man gör vid sådana besvär!
Nejdå, han ringde aldrig tillbaka. Det har han inte gjort än. Och det här hände för 5 år sen.
Så vad hände sen? Jo, vi besökte snabbt en annan veterinär. Hon ställde omedelbart diagnos och behandlade henne direkt, med oss närvarande i rummet.
Puh, äntligen en vettig människa!
Där såg fakturan ut så här - helt ospecificerad!
448:-
56:-
120:-
10,15
20:-
Moms förstås...163,54
Att betala: 818:-
Jamen det var ju riktigt billigt!
Och frisk blev hon också!
Sen fortsatte det med fästingbett, ormbett och så blev hon smittad med någon ögonhistoria av vår besökande strykarkatt kallad - P. Jamas.
Sen var det dags igen för bakdelen att åtgärdas. Jodå, en gång till.
Och - så nu igen. Igår. Så nu ska det matas metatabletter, jag menar cortison och antibiotika ett tag framöver.
Är ni intresserade av fakturans summa den här gången? Inte det?
Okej då.
Återkommer med mer information om läget nästa år, för nu har vi bestämt att analsäckarna ska opereras bort.
Undrar vad det kostar........
