Dikter

Björnide

glider ner i svarta hålet

förvrider min gestalt

kokongfängslat

är jag galen?

 

någon ropar mitt namn

ovanför. mitt huvud

olidligt. att höra

är det mig, de menar?

 

stänger håligheten

noga, omedveten

lämnar inga spår

målar

o s y n l i g färg

 

© Harriet Gullin

 

Kommentarer   

 
#2 Anette Rosenberg 2009-06-01 21:20
Hariet,det är nog många som inte orkar ta sig ur Björnidet!
En fin text!
Citera
 
 
#1 Ursula Weichler 2009-06-01 20:59
Oh, jag älskar den! Ser den skymta, hör den viska, känner den innanför ögonlocken, och som du målar med ord, Harriet, jag vill bara dit!;-)
Citera
 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information