Dikter

Biezency

tunnelbanaDe ortodoxa troende avfallningarna reser aldrig till

de rör sig från för att mellan genom kors tvärs

är de i moskowskij metropoliten ett ljusstreck om natten

på flykt undan sorgens fotboja kroppens fängelse

de ständigt vidrör det oförutsebara i hopp om frälsning

vi andra stannar kvar orörliga betraktar vi gränsen

för tanken ögat en handling tackar för maten välkomnar

tar avsked låter smärtan komma oavsett dessa riktningar

är målet redan nått för alla innan någon beslutat om resan

 

© Alicja Lappalainen

Kommentarer   

 
#2 Sari Vettenranta 2009-10-28 10:46
Din poetiska röst låter alltid väldigt stark ! Det ger samtidigt en övertygelse i texten, vilket är mäktig för då skulle du kunna skriva om precis vad som helst och som läsare kommer man "köpa" det. Abstraktionsniv ån är rätt hög i den här dikten och som föregående kommentar säger , så behöver dikten tid för att sjunka in. Här kommer iaf några guldkorn, enligt min smak:

på flykt undan sorgens fotboja

de ständigt vidrör det oförutsebara i hopp om frälsning
Citera
 
 
#1 Karola Wiberg 2009-10-27 14:41
Din dikt var vacker och behöver tid för att sjunka in.
Citera
 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information