Noveller

Älskade ungar

Gun Berger

Detaljer

Kategori: Noveller

Publicerad tisdag, 13 december 2011 16:00

Skriven av Gun Berger

Träffar: 503

Hon hade tänkt på det hela dagen. När hon sprang upp och ner för alla de blankslitna trappstegen. Vid kaffemötet på morgonen, i matkön, i det ständiga sorlet med den växande högen skrivböcker framför sig. Varför just hon och ingen annan. Hon borde sagt nej direkt. Hennes tid var väl lika viktig som någon annans. Alla hade de urskuldat sig, hämta barn, gamla mamma som fått snuva, hastigt påkommen huvudvärk. Det var när hon skulle öppna glasdörren till expeditionen som det brast. Någon tryckte på från andra hållet. Pannan small direkt i den hårda dörrkarmen. Det var Anders.

− Hur gick det.

− Varför ska jag ta hela ansvaret för det jävla Luciatåget.

Så skönt att få det ur sig. Hon darrade. Kände svetten välla fram i armhålorna.

− Jag menade med pannan.

Inget mer blev sagt för där bakom honom stod de. Lucians föräldrar, Mirjams mamma och pappa. Och inte nog med det. De hade gamla farmor med sig också. Det vita håret stod som en sky under den klargula baskern. Käppen i ett stadigt grepp. Alla stirrade stint på henne. Väntade på hennes ursäkt.

− Inte är det för ungarnas skull. Om ni visste vad glittret kliar i huvudet på dom och tomtarna avskyr att sitta där så länge på scenkanten och dingla med benen. För att inte tala om Lucia själv. Hon vill hellre spela gitarr och sjunga Idol-Moas låtar.

Anders tog henne hårt i armen men hon bröt sig loss.