En juldikt

Julen är diamanten

som pryder vintermörkret

i varje fönster lyser stjärnor

samhället fylls av glitter

Glädjen känns i själen

när omgivningen pyntas

längtansfullt blir väntan

på julens samhörighet


Alla generationer

i släkten umgås

den vardagliga stressen

tillfälligt avbryts


De äldres rutiner

får nödvändigt avbrott

plötsligt finns biståndet

som de saknat


Gemenskapen är guldet

som varit efterlängtat

men smolk finns i glädjebägaren

tanken går till de ensamma