100 ord

100 ord i november

100 ordVemodet ligger som en våt ullkofta över sinnet. Tynger, kväver och förminskar. Gatlyktans fladdrande sken förmår inte lysa upp den regnvåta asfalten. Hundägare som hukar mot vindens riktning. Rycker otåligt i kopplet.

Jag står vid fönstret. Ser ut i skymningen. Suckar tungt. Läppjar ur muggen med nybryggt kaffe. Doften retar näsans flimmerhår och ger ro i själen.

På köksbänken står en oöppnad flaska med glögg. Till helgen ska jag köpa pepparkakor. Låta smaklökarna förföras av mild kardemumma, kanel och spretig ingefära. Leta fram maxipåsen med värmeljus. Ställa fram lyktor och värmetåliga fat.

Det kompakta mörkret känns inte längre så ogenomträngligt.

© Madeleine Larsson

Kommentarer   

 
#3 Madeleine Larsson 2011-11-23 08:15
Yvonne: Tack för kommentar. Du har elt rätt om koftan. Den ska jag stoppa tillbaka i byrålådan ;)

Anette: Tack.
Citera
 
 
#2 Anette Rosenberg 2011-11-22 21:23
Madeleine, stämningsfullt! Fint skrivet.
Citera
 
 
#1 Yvonne Andersson 2011-11-21 11:05
Särskilt gillar jag ingefärans spretiga doft över din text. Och att det kompakta mörkret blivit mer poröst för jaget, som längtar till helgens mys. Kanske skulle vemodet ligga som något annat än en våt ullkofta - jag tror det är ett välanvänt plagg, som metafor...
Jag tycker om din text. Bra!
Citera
 

Lägg till kommentar

Gästers kommentarer modereras före eventuell publicering.


Säkerhetskod
Uppdatera

Extra information